I

I

söndag, juni 25, 2006

Sommarsolståndet...! Och stundande Lammas

Ja äntligen var det dags. Det har gått ett par dagar. Men det tog tid att sjunka in. Jag skrev på Hyllebärs-bloggen, men jag ville att det här skulle bli mer personligt. Jag har funderat och funderat, men insåg att det är inte så mycket att lägga till. Litha var fantastiskt. En av mina favorithögtider!
Jag vet inte riktigt vad jag bjöd in för nytt då jag lade kransen på elden. jag vet bara att jag innerligt, hett, vill göra mer, vara mer, lära mer! Tyvärr får detta, det viktigaste, stå tillbaka i allt sommarståhej. Vi ska ju gifta oss, och då är det mycket som ska förberedas. Jag vill inte glömma den inre förberedelsen mitt i virrvarret av yttre förberedelser ("Hur många skålar till bål finns det? Vad ska vi ha för dukar? Finns det högtalare?"). Hur ska jag bäst förbereda mig? Vi gör ju ändå det här för att det ska betyda något. En klok kvinna sa till mig att i och med detta blir jag kvinna helt och hållet. Okej... Jag känner på mig att något 'lurt' är på gång, för jag ser inte runt nästa krök men känner att vägen inte kommer att fortsätta som vanligt bara. Jag känner det på mig. Något kommer att hända - vad? Hur gör jag? Kanske det är det som är poängen - det blir en initiering och då vet man inte vad som kommer att hända. Det finns heller inga 'rätta' svar, utan jag ska bli mer Mig Själv.
Nu ska solen ge än mer av sig själv och av jorden ges form i frukt och säd. Solen fyller på oss också, så att vi mognar, fylls av kraft och liv, fulländas.
Floreat
-neina

onsdag, juni 07, 2006

'Kelter'

Jag har hållt på att studera 'kelternas' historia ett bra tag nu. Det är väl passande för en pagan? Att hämta inspiration från detta naturnära och mystiska folk? Det är bara det att 'kelter', som ett enhetligt folk, förmodligen aldrig fanns. Förmodligen hade de inte ens enhetliga andliga föreställningar. Rasar inte allt då, för en pagan med 'keltiska' gudar och 'keltiska' myter och det 'keltiska' årshjulet? Nej! Det var så härligt, jag upptäckte att min andlighet, min religion, inte valideras av historiska fakta. Det kommer inifrån mig själv och kan aldrig motbevisas. Men varför denna uppmärksamhet kring 'kelterna'? Tillsammans med Nordamerikas indianer är de den grupp man i paganska kretsar tittat mest till för att hämta material till sitt religionsbygge. Jag ställde mig själv frågan varför jag intresserat mig så mycket för just 'kelterna'. Så här, ungefär, skrev jag den 30 maj.

Varför jag intresserat mig för 'kelterna':
För att de var annorlunda (per definition!), mystiska, och för att jag inte känner mig hemma i den här världen. Alltså finner jag namnet på en annan värld och tillskriver den de värderingar jag har, och kallar världen... keltisk. Det är ett ORD bara för det jag tror på: Naturen, ödmjukhet, heder, integritet, cykler, magi, musik, träd, skoj, gästfrihet, paganskt, mystiskt... VADÄN det var som var annorlunda mot denna avskyvärda kultur, skulle jag skriva under på. Nästan. Så vare sig alla mina tidigare fantasier om ett forntida ärorikt folk kallat 'kelter' någonsin var sanna, eller inte, skulle jag ändå tro som jag gör. Till exempel vet vi ingenting om "druider". Men, jag vet att jag håller med de åsikter som många har, som numera kallar sig druider. Det kan gälla vördnad för träd, miljön, cykler och så vidare. Och vi kallar det druidism för att termen var ledig, så att säga. Hade gruppen haft ett annat passande namn, hade jag också hållt med om samma värderingar. Detsamma gäller termen 'pagan' eller 'prästinna'. Det är ju inte en Mystisk Titel jag är ute efter! Det är ju idéerna, tankarna, koncepten och känslorna.

Alltså, jag har intresserat mig för 'kelterna' för att de varit, just, annorlunda. Jag har mina värderingar och de är annorlunda mot vad som värderas i den här kulturen, verkar det som. Nu vet jag att termen 'kelt' och allt vi fyller den med, är relativt nya påhitt. Då vet jag det. Jag kommer att fortsätta att tycka som jag gör, kalla min Patron Goddess ett 'keltiskt' namn och så vidare. Det kommer inifrån mig. Sen är det praktiskt att ha ett namn ibland, ett samlande namn på begrepp. Men det är nog som Toliken sa, att 'keltiskt' är en magisk säck i vilken vad som helst kan stoppas och ur vilken vad som helst kan komma ut...

Floreat, vad du än kallar dina gudar
-neina