I

I

torsdag, december 30, 2010

2010 - och ser framåt!

Utan att bli sentimental sitter jag och funderar över 2010 som nu håller på att ta slut. Sentimental blir jag inte, av två anledningar: nyår var det ju redan vid Samhain, på ett sätt, och vid Vintersolståndet, på ett annat sätt! Nyår är det väl varje dag egentligen? Den andra anledningen är, att jag hinner inte! Det är så mycket som händer nu ändå!

Men i alla fall - 2010 har verkligen varit ett dunderår. Dunder och brak, menar jag. Aldrig trodde jag att jag skulle hinna med att bestiga så många berg och frusta mig igenom så stora träsk på ett enda år! Hela sista året på utbildningen har varit fullt av utmaningar jag fasat för under alla år fram till nu - och det har gått! Dessutom har året inneburit några lugna fickor av lugn och reflektion, vilket jag är så tacksam för.

Hur nöjd som helst - och inte så lite förvånad - över allt detta. Men, vad ser jag fram emot? Vilka berg ska bestigas härnäst? Vad vill jag ta mig an nu? Förhoppningsvis ska jag ha tid att fördjupa mig mer i mitt religiösa utövande och reflekterande - med kropp och själ. Sjunga mera! Komma till ro i min nya situation: ny identitet som yrkesutövare, nytt land. Få en relation med Platsen här.

Vad ser du fram emot under det kommande året?
Floreat!
neina

tisdag, december 28, 2010

Helig mark, helig närvaro

"Any place is sacred ground, for it can become a place of encounter with the divine Presence." -David Steindl-Rast, A Listening Heart

Detta stod att läsa på Gratefulness' Word for the Day nyligen. Det fick igång tankarna hos mig: är inte ALL places helig mark! För mig som person, och i den druidiska traditionen som jag förstår den, är det en självklarhet. Alla platser är heliga och har ett egenvärde. Att en plats är helig fråntar inte en annan plats dess helighet, lika lite som en människas värde fråntar en annan människa hennes. Varje "här" kan vi relatera till och respektera.

Ett möte med det heliga ("the divine Presence") ser jag som ett möte mellan mitt sanna jag och Platsen själv; att jag helt och fullt är Här och Nu med mitt sanna jag. Inte som att något yttre för en stund kliver ner bland oss dödliga och förlänar oss en stund av gudomlig insikt. Nej, om något finns, så finns det Här och Nu. Ett möte med "divine Presence" är för mig att jag landar och blir medveten om det gudomliga som finns i denna stund. To be fully present.

Det är att Leva, och det är mitt sätt att hedra Livet.
Floreat!
neina

onsdag, december 22, 2010

Vintersolståndet 2010

Vår brasa vid firandet av Vintersolståndet. (Jag skattar mig lycklig som har tillgång till eldstad mitt inne i staden.)

Solen har vänt! Vi har varit i det djupaste mörkret, och nu är vi på väg ut på andra sidan. Det är något speciellt med att veta att vi upplever den allra mörkaste tiden. Det väcker vissa tankar och känslor, som vi kanske inte möter under andra omständigheter. Att umgås med mörkret. Att umgås med det frusna - inte dött, men stelnat. Vilande. Stillhet.

Kristallklara himlar. Trädens konturer framträder så talande tydligt.

Upplevelsen av mig själv är också speciell: i kylan är tendensen inte att "flyta ut", utan jag känner mig mer koncentrerad (bokstavligt talat!), sammanhållen, hel. Förtydligad i konturerna. Skönt!

Hoppas att ni hade det bra under Vintersolståndet! Och så fortsätter festligheterna med jul :) Så God Jul!

Floreat!
neina

lördag, december 18, 2010

...att snart är det Yule...

Så sitter jag då här, i Skottland. Att det är Midvintersolstånd om bara ett par dagar kom plötsligt för mig i år, mitt i flytt och ny praktikplats. Men åh, vad jag älskar denna tiden på året! Och att solen vänder känns särskilt värt att fira just nu: jag tillbringar dagarna nere på sjukgymnastiken i källaren på sjukhuset, så jag ser inte solen varken på väg dit tidigt på morgonen, eller på väg hem fram på kvällen. Här i huset är det enkelglasfönster (!) och ska vi säga, hm, ekonomiska värmeelement. Mitt kontor nu är under dubbla täcken, fullt med värmeljus på nattduksbordet.

Imorgon tänkte vi fira Vintersolståndet med en brasa, massor av ljus, en saftig saffranskaka. På tisdag på själva dagen för solståndet ska vi till vänner på fest, dagen till ära! Det ska bli så roligt!

Det jag funderar på i samband med denna högtid är värdet av att faktiskt ta ut svängarna. Vad jag menar är, att finna sig i - nej, mer än så, att dyka rakt in i - tillvarons ytterligheter. Att inte väja för kyla, mörker, utan leva i det, uppleva det fullt ut. Lagom är bra men vi mår också bra av att besöka gränserna för vår bekvämlighet - rent av utmana dem lite. Att ge sig hän elementen, inte bara titta på gnistrande kyla på gulliga julkort.

Ja, mina fötter gör ont, så de fryser. Ja, jag har svårt att koncentrera mig i kylan och den råa fukten som tränger in överallt (utom under täcket!). Men jag blir faktiskt klarare i mitt tänkande till slut, märker jag. Är det för bekvämt alltid har jag en tendens att dega ihop i sinne och kropp. Så denna vinter reflekterar jag över att utmana min bekvämlighets-zon (översatt från engelska). Återigen kommer jag tillbaka till att Leva Här och Nu, att uppleva och inneha mitt liv fullt ut! Med allt vad det innebär...

Om jag inte hinner skriva mer innan dess, vill jag passa på att önska alla läsare en härlig Midvinterhögtid, hur ni än väljer att tillbringa den! Skriv gärna en rad och berätta om hur ni gör.

Floreat!
neina

onsdag, december 15, 2010

Cherry on Top Award!


Min blogg har tilldelats Cherry on Top vandringspris! Vad roligt! Jag fick det av Ceriadwen, och så här lyder motiveringen:

"Neina
Ännu en kvinna jag beundrar. Med sitt flödande, poetiska språk målar hon upp både sitt liv med glädjeämnen och sorger, och funderingar kring paganism och andlighet. Mellan raderna framträder en livfull och klok kvinna som jag gärna skulle lära känna.
"

Jag kan bara säga ett stort och lyckligt TACK för detta och för de fina orden! Det uppmuntrar mig verkligen, att få veta att alla tankar, funderingar, känslor som jag målar upp när andan faller på, uppskattas av andra. Det hör till saken, att precis dagen innan detta damp ner, funderade jag på att ta en paus i bloggandet. Jag kände att jag kanske inte hade så mycket av värde att dela med mig av just nu - inte så att andligheten stannat av, inte heller funderingar, men jag kände att kanske det inte berikade bloggosfären just nu. Och så detta! Jag kavlar upp ärmarna och gör mig redo för mera bloggande! :)

I priset ingår att berätta om tre författare som jag uppskattar och ta upp en skönlitterär bok vardera som de skrivit. Det blir inte helt lätt för mig, då det mesta jag läst de senaste tio åren är facklitteratur, men några pärlor finns ändå:

Ursula K. Le Guin - Sagan om Övärlden
Hon har skrivit många omtalade böcker för både vuxna och ungdomar; hon har även fått viss uppmärksamhet för sitt intresse för Taoism. Den bok jag vill nämna är hennes Sagan om Övärlden, oftast sedd som litteratur för ungdomar. Men boken (första boken i en serie av fyra) ser jag inte alls som för ungdomar enbart. I berättelsen om en egensinnig pojke som utbildar sig till trollkarl (detta är långt före HP:s tid!), vävs okonstlat några av livets största teman in: frågan om vår sanna natur, om makt och ansvar för våra handlingar, om den yttersta utmaningen - att möta sig själv. Gripande är när en av de stora trollkarlarna berättar att de trollkarlar med de största magiska förmågorna, också är de som använder magi allra minst. Just för att de också är medvetna om den ofattbara vidden av konsekvenserna för varje handling. "To light a flame is to cast a shadow."

Agatha Christie - Tio små negerpojkar
Inte alls en pagansk bok på något sätt. Men denna förbluffande och förstummande bok, samt alla andra Christies böcker, har gjort starkt intryck på mig genom hennes människokännedom och inkännande karaktärsbeskrivningar. Ibland empatisk och öm, ibland rak och osmickrande, men alltid med en underton av acceptans av människosläktet med dess vackra och råa sidor. Vi får en förståelse för vad som kan driva en människa, under vissa omständigheter. Vi får höra förtroenden från människor i deras mest sårbara stunder. Vi får känna på viljor av stål. Livet, för vissa en färgstark kladdig modern tavla, för andra en dassig akvarell, framstår ändå som värdefullt med döden inpå knuten. Och när döden väl kommer - vilket den oundvikligen gör i Christies böcker - påminns vi om att det är något vi alla måste ta ställning till.


Marion Zimmer Bradley - Facklan
(Nej, inte Mists...) Jag erkänner att det är över tio år sedan jag läste denna. Jag erkänner också att det var svårt för mig att lista tre skönlitterära böcker som jag uppskattar; de böcker som gjort störst intryck på mig här i livet är ändå andra böcker än skönlitterära. Men Facklan berörde mig på det sättet att den handlar om en kvinna, Kassandra, och hennes innerliga relation med sin gud, Appolo. Hennes hängivenhet och hennes integritet lyser klara för mig. Även hennes ensamhet är viktig att nämna. Ändå är det skönt att få läsa om en värld där det är normalt och brukligt att gudarna och människorna interagerar!
____________________________

Så till det roliga att få ge priset vidare...

Ceriadwen: Jag kan bara inte tänka mig någon annan mottagare av priset! Nu har du fått det flera gånger om, men det är du värd! Generöst och underfundigt delar du med dig av din entusiasm för ditt religiösa utövande, kreativa skapande, naturupplevelser, drömmar, personliga erfarenheter. Alltid med någon klok tanke eller 'twist'. Du hittar, och länkar till, väldigt bra annat material. En så välgjord blogg ska du vara stolt över, och jag är stolt å dina vägnar att wicca har en sådan fin sida på svenska! (Och jag nappar, jag vill gärna lära känna dig närmre också ;) )

Månsystrars Klan: Mycket glädjande, och inspirerande att besöka den här bloggen, som drivs av kunniga och visa kvinnor i södra Sverige. Bilderna vi får ta del av är underbara. Firanden som beskrivs väcker längtan. Reflektioner kring livet, naturen och gudinnor visar på stort djup. Hoppas att ni fortsätter länge, länge!

Vargadotter: Hon har en blogg där luften är klar att andas. Här får vi ta del av väl valda citat men framför allt av kristallklart tänkande och skarp självinsikt. Vargadotter går verkligen till botten med våra mänskliga tendenser och vi läsare kan få göra detsamma och bli lite friare! Här finns även vackra påminnelser om årshjulet och olika gudar. Tack för inspiration!

Jordens Röst: En relativt ny bekantskap för mig som läsare, men det lättflytande språket och innerliga, personliga innehållet drog mig genast in! Blandningen av korta, kraftfulla inlägg och längre djupdykningar är lyckad. Det märks att en stark person står bakom!

CarolineCreations: Stickning med pagansk twist! Här finns "Morgaine Shawl" och "Pentagram Tam", bland andra smaskiga kreationer! Fantastisk konstnär (och person :) ) vars stickning finns utställd ("Tidlösa Trådar") på Tändsticksmuséet i Jönköping (tom 9 jan 2011) och efterfrågas på fler ställen. Förutom ljuvliga bilder, en del gratismönster, finns även en del funderingar då och då, t. ex. om Green Knitting.

På återseende!
Floreat!
neina