'Kelter'

Jag har hållt på att studera 'kelternas' historia ett bra tag nu. Det är väl passande för en pagan? Att hämta inspiration från detta naturnära och mystiska folk? Det är bara det att 'kelter', som ett enhetligt folk, förmodligen aldrig fanns. Förmodligen hade de inte ens enhetliga andliga föreställningar. Rasar inte allt då, för en pagan med 'keltiska' gudar och 'keltiska' myter och det 'keltiska' årshjulet? Nej! Det var så härligt, jag upptäckte att min andlighet, min religion, inte valideras av historiska fakta. Det kommer inifrån mig själv och kan aldrig motbevisas. Men varför denna uppmärksamhet kring 'kelterna'? Tillsammans med Nordamerikas indianer är de den grupp man i paganska kretsar tittat mest till för att hämta material till sitt religionsbygge. Jag ställde mig själv frågan varför jag intresserat mig så mycket för just 'kelterna'. Så här, ungefär, skrev jag den 30 maj.

Varför jag intresserat mig för 'kelterna':
För att de var annorlunda (per definition!), mystiska, och för att jag inte känner mig hemma i den här världen. Alltså finner jag namnet på en annan värld och tillskriver den de värderingar jag har, och kallar världen... keltisk. Det är ett ORD bara för det jag tror på: Naturen, ödmjukhet, heder, integritet, cykler, magi, musik, träd, skoj, gästfrihet, paganskt, mystiskt... VADÄN det var som var annorlunda mot denna avskyvärda kultur, skulle jag skriva under på. Nästan. Så vare sig alla mina tidigare fantasier om ett forntida ärorikt folk kallat 'kelter' någonsin var sanna, eller inte, skulle jag ändå tro som jag gör. Till exempel vet vi ingenting om "druider". Men, jag vet att jag håller med de åsikter som många har, som numera kallar sig druider. Det kan gälla vördnad för träd, miljön, cykler och så vidare. Och vi kallar det druidism för att termen var ledig, så att säga. Hade gruppen haft ett annat passande namn, hade jag också hållt med om samma värderingar. Detsamma gäller termen 'pagan' eller 'prästinna'. Det är ju inte en Mystisk Titel jag är ute efter! Det är ju idéerna, tankarna, koncepten och känslorna.

Alltså, jag har intresserat mig för 'kelterna' för att de varit, just, annorlunda. Jag har mina värderingar och de är annorlunda mot vad som värderas i den här kulturen, verkar det som. Nu vet jag att termen 'kelt' och allt vi fyller den med, är relativt nya påhitt. Då vet jag det. Jag kommer att fortsätta att tycka som jag gör, kalla min Patron Goddess ett 'keltiskt' namn och så vidare. Det kommer inifrån mig. Sen är det praktiskt att ha ett namn ibland, ett samlande namn på begrepp. Men det är nog som Toliken sa, att 'keltiskt' är en magisk säck i vilken vad som helst kan stoppas och ur vilken vad som helst kan komma ut...

Floreat, vad du än kallar dina gudar
-neina