Först: jag vill be om ursäkt för min långa frånvaro. Jag har varit sjuk, inte haft något att skriva om, och så kommit lite ur led. Nu är jag tillbaka, full av nya funderingar!
Idag diskuterade vi intresse, engagemang och grupper/gruppsykologi. Varför går det trögt med vissa grupper? Jag är laddad till tänderna för att få vara aktiv i en pagansk grupp, jag känner en massa paganer, vi har till och med startat en egen grupp. Ändå är jag inte nöjd. Det är svårt att vara aktiv i en grupp om det inte finns något att vara aktiv MED (och det är lite ofint att som ny gå in i en grupp och bestämma att folk ska göra en massa). Det är svårt att få paganer att riktigt samarbeta om något, verkar det som... Och vår egen grupp är jättemysig men ger mig inte allt det jag väntar mig av en grupp, nämligen regelbundenhet, något att jobba för, aktiviteter (däremot ger Hyllebär en trygg grund, ovärderliga vänskaper och diskussioner!).
Observera att när jag säger "något att jobba för" menar jag ABSOLUT INTE rekryterande/missionerande/propagerande verksamheter - det missförståndet har tydligen förekommit. Det är helt absurt eftersom hela poängen, kärnan, med det jag står för är varje persons rätt till sin egen väg. Däremot om någon FRÅGAR vad jag tänker och känner, talar jag ju om det. Nej, när jag talar om något att jobba för, menar jag mer att vara en resusrs för befintliga paganer, hjälpa till med information, idéer, samvaro, hjälpa varandra utvecklas.
Så här går jag och är frustrerad över detta, att inte mitt engagemang kan få komma fullt till uttryck. Taran har påpekat att jag kanske är lite för snäv i mina intressen; om jag breddar mitt område lite kanske jag hittar den gemenskap jag saknar, eller får acceptera att den sortens gemenskap finns inte just nu. Kanske jag får söka gemenskap inom andra intresseområden än de paganska. Kanske har han rätt.
Vad sägs?
floreat
-neina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar