I

I

fredag, augusti 13, 2010

Sommar 2010


Sommarens Intryck

(Skrivet en solig eftermiddag sittande på en äng vid flodkanten)

Här är jag igen efter två månader på annat håll; de trolska skogarna i Bretagnes inland kallade mig till sig igen (ok då, allra mest var det möjligheten att tillbringa tiden tillsammans med Honom där ;) ). Kort skiss innan jag går vidare med några tankar: De krokiga bokskogarna, småstigarna, murgröna som klär mark och träd, stenhusen och små kapell överallt, hyllebloms-dimman som i juni låg tät kring floden som går precis här förbi och berusade med sin doft, regn och eld i spisen, gassande sol och turkost hav vid stranden, slottet i kastanjeskogen...

Det är lätt hänt att läsa mycket om att uppleva och uppskatta naturen, hålla med, men sedan inte låta alla sinnen vara med. Jag är nog ganska visuell, och även när jag väl är ute i naturen händer det ofta att jag bara står och tittar på, som på ett vykort. Så, i sommar har jag tränat mig på att låta alla sinnen vara med: känna på det kalla vattnet med fingrarna, verkligen dofta på örterna vi går förbi, klappa barken på trädet (fast det brukar jag göra), lägga händerna på marken, lära mig urskilja olika fåglars sång, samt smaka på vissa väl valda delar (nässelsoppa, hylleblomssaft, körsbär).

Lokal flora består även i olika skapelser fulla av smör (vilket jag nämnt förut), bland annat en kaka, kouign amann som består av ömsom lager tunn deg, ömsom smör. Lokal fauna innefattar bönder och hantverkare; jag såg för första gången i mitt liv en man som på riktigt hade ett grässtrå ur ena mungipan; han och en traktorförare hade lugnt en konferens i korsningen mitt i byn, mitt på vägen. Det är för härligt! Alla, gammal som ung, går dessutom på Fest Noz (som jag nämnt förut): det är traditionella bretonska danser. Det som är fantastiskt är hur alla olika sorters människor kommer samman i danserna: långa led (över hundra personer) som dansar tillsammans. Det är magiskt, transartat - de enkla stegen, samgungningen, armarna tätt sammankopplade, ledet ringlar runt, runt på dansgolvet. Nu senast var det ute under bar himmel igen, på en innergård där musiken kunde omsluta oss än mer.

*En parentes, apropå traditionella danser: Här hemma har vi polskan. Denna utmaning att lära sig dansa, utmaning att lära sig spela, att förmedla rätt gung, rätt känsla (oval snarare än cirkulär) i musiken. Vi har tillbringat mycket tid i sommar att försöka hitta det tillsammans. Det gick till slut! Var och en får hitta det på det sätt som den förstår; för min del genom utomordentligt bra lärare och förebilder på Malungs folkhögskola, för den här mannens del som bara hade mig som försökte förklara, fick vi försöka på andra vis. Det som jag inte kunde förklara, kunde han utläsa genom att studera en ljudkurva, mot rutnätsbakgrund, av min inspelning! Till min stora lättnad kunde vi se att det finns 'method in my madness', en regelbundenhet i oregelbundenheten. Nu polskar vi så det står härliga till!*

Avrundning: Jag har fått många intryck från naturen och kulturen här. Även många tankar apropå sommarens läsning, vilket kommer i nästa bloggposter; jag har fyra sidor skrivna, som ska putsas inför publicering. Hoppas det ska bli till nöje!

Floreat!
neina

2 kommentarer:

shugal sa...

Här är en till som är visuell och textbunden... Tack för påminnelsen om de övriga sinnena! Ser fram emot vidare betraktelser.

Neina sa...

Sålunda uppmuntrad ska jag skynda mig med att publicera resten av sommarens funderingar!