Mend studier och allt har jag känt mig ur gängorna / ur cyklerna. Tja, inte helt, jag har ju mitt eget ekorrhjul, men ur Jordens cykler. Lyckligtvis var det fullmåne i fredags. Ja, jag vet att rubriken talar om the new moon, inte the full moon, men det är nog en tolkningsfråga. Det gör jag det till nu i alla fall! ;-)
Jag har inte hållt ceremonier ordentligt på länge och jag saknar det. Jag har ju tät kontakt med Henne men det räcker inte riktigt till... I alla fall, i fredags hann jag i alla fall med en bön vid mitt altare-under-uppbyggnad. Jag hittade den i Carmina Gadelica (skattkista, fast jag vill ha mer på svenska också). Det står "new moon", men eftersom det sedan talas om "lustre full" tänker jag tolka det som att den nya månen som omtalas är fullmånen som är nyss full. Som i fredags.
There, see, the new moon,
The Lady of life blessing her;
Fragrant be every night
Whereon she shall shine!
Be her lustre full
To each one in need;
Be her course complete
To each one beset.
Be her light above
With every one in straits;
Be her guidance below
With every one in need.
May the moon of moons
Be coming through thick clouds
On me and on every one
Coming through dark tears.
May Goddess' hand on me dwell
In every strait that me befalls,
Now and till the hour of my death,
And till the day of my rebirth.
(Jag har ändrat tre ord, King till Lady, God's till Goddess' och resurrection till rebirth.) Särskilt stycket om ...coming through dark tears... är så otroligt vackert. Tack Livet för trösten.
Så mörkt är det inte just nu, men jag blir lätt känslosam. :-)
Floreat
neina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar