Vi har varit borta - hemma? - några dagar, i skogen... Har pratat så mycket med Skogsflicka den senaste dagarna, att det nästan känns som om jag drömmer.
Hela tiden har jag denna malande längtan inom mig att få Leva i Skogen, att få bara Vara, inte "bli nåt" utan vara, Leva. Det känns extra starkt de gånger vi hälsar på ute i skogen, kör förbi mystiska eller urgulliga hus som kunde bli vårt hem... Om det bara var läge för det. Så många praktiska ursäkter: jag måste bara plugga färdigt först... jobba lite först... Vänta nu, ligger inte det lite väl nära ambitionen att "bli nåt"?!
Samtidigt har jag en stark känsla av att jag har många viktiga saker att lära mig just nu, av att bo i en lägenhet. Jag drömmer om en stor köksträdgård, men har precis lärt mig fördjupa relationen med krukväxterna (jag, som minst av alla har gröna tummar!). I och med att vi bor där vi bor måste jag desto mera inse att ALLT är Naturen. Det är lättare för mig att känna kopplingen till Moder Jord i skogen, lättare att se träden och djuren i skogen som mina syskon, än här i stan. Där har jag något viktigt att lära mig under tiden: känna Hennes puls under betongen, se in i ögonen på park-ankan och känna syskonskap (vi vill ju bara leva), bekanta mig med träden (de är allt lite sofistikerade, tycker de, lite fina i kanten).
Sommaren har hittills varit mycket givande och lärorik. Och njutbar! Inte så mycket pluggande som jag tänkte... Och tyvärr har jag inte hunnit umgås med goda vänner så mycket som jag önskat, men jag har å andra sidan njutit varje liten sekund jag fått med mina vänner!
Ser fram emot fullmånen och Luanys (som det heter på Manx, dvs Lughnassadh)
Floreat
neina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar