Brorsdotter

Vi (jag och mamma) åkte och träffade min alldeles nya - och första! - brorsdotter idag. Jag kommer minnas denna dag för alltid.

Ett helt nytt litet liv. På riktigt! En ny sorts kärlek har öppnat sig och växer i mitt hjärta.

Så dagen har blivit full av reflektion också: hur livet går, hur jag aldrig kunnat förutse att jag skulle vara här idag. Jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tänka mig vilka vändningar stigen skulle ta, när jag tänker tillbaka på mig som t. ex. trettonåring. Det känns lätt triumferande.

Då, dålig självkänsla, helt 'lost' bland andra ungdomar, obekväm i min kropp, framtiden var ett svart hål. Och hur vägen har gått från förtvivlan till seger efter seger, från desperation till harmoni och fröjd. Då satt jag på mammas sängkant varje kväll och beklagade mig över livet, en period var jag beredd att säga upp bekantskapen med henne, nu har vi jättemysiga kvällar ihop och har diskuterat allt mellan liv och död. Då på väg in i självdestruktivitet och inskriven på psyk, nu sitter jag i de vita arbetskläderna tillsammans med läkarna på psyk, kolleger till den som var min doktor. Då, övertygad om att ingen man skulle titta åt mitt håll, nu har jag en saga om kärlek som är sällsynt vacker.

Mamma och jag skämtar om att vi måste skriva en bok. En ny Kristin Lavransdotter, släktsaga om starka kvinnor, livsöden, kärlek. Exempel på kapitel: Driving in Ireland with Denis and Dermot, Philosophy in a Potato Field, The Joy of Lambs, Secret Escape to Italy, The Divorced Dames' Flat, Out of Africa... Jag måste säga att om mormor berättar om oss för sköterskorna på hemmet tror de nog bara att hon glömt ta sin medicin.

Tips: lyssna på Spelar för livet! (vilken version som helst). Livet blir aldrig som vi tänkt oss!!! Det blir bättre! Och just nu är det krönt av en liten flicka, Livet går vidare, så vackert!

Floreat!
neina